Vad innebär ”nyttig” mat för unga idrottare?

Hälsa är idag på allas läppar, vilket är positivt. Idag är ungefär hälften av Sveriges vuxna överviktiga enligt den senaste folkhälsorapporten. Detta är ett folkhälsoproblem som vi behöver arbeta med. Övervikten beror på att det är många som har en positiv energibalans, de får i sig mer energi än vad de gör av med. Medias löpsedlar fokuserar många gånger på just kostråd för övervikt.
Det pratas om råd för viktnedgång och att äta tillräckligt hälsosamt i samhället. Sociala medier är fulla av bilder på hälsosam mat i många olika varianter. Det pratas om olika dieter och sätt att äta. Hur slår detta mot unga idrottare med hög träningsmängd? I tonåren utvecklas vi på alla plan och det är också en tid där omgivningen påverkar oss mycket. För kostråd vid övervikt borde vara bra mat för alla? Hur ska vi tänka?

De flesta av oss mår bra av att äta mer grönsaker, frukt, bär, fisk, nötter och fullkorn. Detta är livsmedel som har visats ha förebyggande effekt för flertal sjukdomar. Det visar senaste NNR (Nordiska näringsrekommendationer 2012).

En kost rik på grönsaker och livsmedel rika på fibrer och fullkorn ger också en lägre energitäthet vilket är positivt vid övervikt då negativ energibalans behövs för viktnedgång. En annan fördel är att dessa livsmedel innehåller långsamma kolhydrater och fibrer vilket är positivt för ett jämnt blodsocker och för att hålla igång magen. De ger oss ork under lång tid och är rika på vitaminer och mineraler. Detta gör dem inte bara till utmärkta livsmedel för överviktiga utan även för unga idrottare som växer. Det är viktigt att få i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler, bland annat järn, kalcium och D-vitamin.

Fysisk aktivitet och den tillväxt som sker i puberteten är två källor till ett ökat energi- och näringsbehov hos unga idrottare. Träningen bryter ned kroppen och kost och vila bygger upp den. Kroppens energiförbrukning ökar vid fysisk aktivitet genom att bland annat öka transport av blod och syre i kroppen och ökat muskelarbete. Ökad energiförbrukning ökar därmed även kroppens näringsbehov då många vitaminer och mineraler ingår i dessa processer. Även proteinbehov ökar vid hård fysisk aktivitet. Därför räcker det inte att kroppen får energitäta och sockerrika livsmedel ex läsk, sötsaker och skräpmat för att täcka energi- och näringsbehov. Vi behöver elda kroppen med ved och inte med tidningspapper.

Det krävs alltså en balans. Mat som ger tillräckligt med energi under dagen och matchar kroppens näringsbehov. Detta kan vara en balansgång. Många idrottande unga med höga ambitioner har börjat förstå vikten av att äta bra mat. Men finns det några risker? Senaste året har media uppmärksammat energibrist och ätstörningar inom idrotten. Tyvärr tar idrottskarriärer ibland slut på grund av problem med energitillgänglighet och matintag. Så visst finns en problematik.

Ett otillräckligt energi- och näringsintag kan ha flera orsaker. En kost med en mycket stor mängd fibrer ökar volymen på maginnehållet och därmed ökad mättnadskänsla. Detta kan göra att mättnad uppstår före det att energibehov är täckt. Det kan också orsaka magproblem. Här gäller det att hitta en balans med ett lagom fiberintag, mer är inte alltid bättre.

Kroppsideal, media, sociala medier och samhället har också stor påverkan. Att utesluta grupper av livsmedel utan allergi kan bli förödande. När man idrottar är också fördelningen av energigivarna (Kolhydrater, fett och protein) extra viktig. Kolhydrater är kroppens främsta bränsle vid högintensiv träning. Att som ung, växande och tränande minska kraftigt av dessa är ingen god idé för att kunna prestera. Idag finns det ett flertal populära dieter med begränsat kolhydratintag. De når hela samhället, även unga idrottare. Hur ska vi förhålla oss till detta?

Restriktivt ätande och för stort fokus kan också leda till stört ätbeteende. Att inte få i sig tillräckligt med energi som hårt tränande kan vara både medvetet och omedvetet. Det handlar om balans. För oss alla. Kroppen behöver balans för att må bra och fungera optimalt oavsett om vi är elitidrottare, hårt tränande, stillasittande eller överviktiga. Det handlar inte om förbud och pekpinnar. Här kan vi alla vara förebilder genom att ha en sund inställning till mat med regelbundna måltider och en varierad näringsrik kost.

Att ha en sund inställning till mat kan vara lättare sagt än gjort på grund av tidigare nämnda påverkansfaktorer. Här är grundläggande kunskap viktigt. Hur fungerar kroppen i stora drag och vad har de olika delarna i maten för betydelse? Vet vi detta är det lättare att göra kloka val. Det handlar också om att vara källkritisk. Detta kan du vara genom att kolla källan på en artikel med kostråd eller se vad personen som lägger ut kost- och hälsotips i sociala medier har för utbildning eller syfte.
Vi är alla alltså olika. Därför krävs individanpassade lösningar. Jag får ofta frågan ”Är xx nyttigt?”. För att kunna svara på frågan behöver vi veta vilken mängd, hur ofta, för vem och vilka mål finns med kosten. Därför kan livsmedel vara olika bra för olika människor. Det handlar om lagom. De flesta av oss kan äta allt, men inte varje dag och i lagom mängd. Och även ett väldigt hälsosamt livsmedel kan vi inte enbart basera kosten på eller äta obegränsat. Det handlar om att hitta det som är bra för just dig.

Kan vi då börja prata mat för tidigt? Det finns ibland en stor försiktighet gällande att prata mat med barn och unga på grund av rädsla att det kan leda till ätfixering eller stört ätbeteende. Pratar vi matvanor och lär oss vad kroppen behöver lägger vi en bra grund för framtiden. Genom att också prata om problem, ex ätstörningar och låg energitillgänglighet inom idrotten så kan vi förebygga ytterligare fall. För träningsglädje och matglädje hänger ihop. Eller?

Kommentera gärna!

Lämna en Kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *